Smedjan.com - den liberala scenen i svensk debatt

Den liberala scenen i svensk debatt

Senast uppdaterad: 2005-12-22

Bästa läsare av Smedjan!

Under hela sin historia har Timbro engagerat sig för en mer idébaserad informationsspridning. En av mina företrädare startade Marknadsekonomisk Tidskrift, en annan tog steget ut i cyberrymden. Smedjan.com blev den första samhällsorienterade tidskriften på nätet.

Nu satsar vi på nya projekt och det innebär att andra måste lämna scenen. Ett av dem är Smedjan som läggs ner från och med årsskiftet 2005/2006.

Många goda redaktörer och skribenter har genom åren fyllt ”skärmarna” hos en växande skara läsare av Smedjan. Till alla er - och naturligtvis till den senaste redaktionen bestående av Carl Rudbeck och Kristian Karlsson som gjort ett synnerligen gott jobb - ett stort och hjärtligt tack!

December 2005
Cecilia Stegö Chilò
VD Stiftelsen Fritt Näringsliv
och Timbro jan 2005–okt 2006

[Till tidningen »]

Senaste numret

De borgerliga ledarsidorna är för fega

Håkan Jacobson

Publicerar media vilka lögner som helst om USA?

Tino Sanandaji

Krönika över rikedomens imperium

Peter Stein

Kolumn: Skam, evig skam över er!

Pernilla Ström

Kulturtips: Defensor pacis för vår tid

Carl Rudbeck

Tidigare nummer

2005-12-15

Har svenska journalister ingen yrkesheder?

2005-12-08

Tibetanen är som pandan - älskad men utrotningshotad

2005-12-01

Watergate, akt 2

Äldre nummer

Rättelse (14.2%, ej 15%)

Stefan,

Tack för att du gör faktacheck:

1.Du har delvis rätt om tillväxten, när jag räknar så har den varit 14.2%, ej 15% som jag skrev. Tillväxten per år kommer att ha varit 3.4%. Men din siffra på 3.0% är ej heller korrekt, de senaste 4 åren innebär att jag räknar från nu (slutet av 2005) mot fyra år sedan (slutet av 2001). (I fasta 2000 dollar kommer BNP utifrån nuvarande siffror att i sista kvartalet 2005 att vara 11316 dollar, mot 9910 i sista kvartalet 2001).

2. Underskottet på 2.7% för 2005 är senaste estimatet som finns och inkluderar Katarina. http://www.cbo.gov/showdoc.cfm?index=1944&sequence=0#table1-1

Att underskottet i november var ovanligt högt beror på utbetalningar av Katarinastöd. Det finns således ingen uppåtgående ”trend”, vilket CBO också poängterar. Slutsumman 05-06 kommer ej att påverkas av var utbetalningar ligger. Snarast kan vi förvänta oss att siffrorna sjunker, 2.4% är senaste projektionen för 2006.

3. Det är en intressant fråga du tar upp huruvida man ska inkludera delstaters underskott. Men det är inte standard, om du läser i Economist eller OECDs siffror så är det alltid federala staten som avses. Inte heller sant att alla länder tar med alla lokala delar av staten, det är olika standard som används i olika länder. Kan också notera att dina alla faktiskt ger en större reduktion av underskottet om man tar med delstater än inte!

Om du vill frångå standardmetoder och räkna det mest teoretiskt korrekta sättet blir det otroligt mycket svårare, då ska man också ta bort ränteutgifter och ta med nutidsvärdet av utgifter (ofta mycket stora, som med pensionssystem), kolla på statliga företag mm. Vill du sen jämföra länders ”sundhet” är det ännu svårare, optimal underskott beror tex. på framtida tillväxt, som är olika i USA och Europa. Budgetunderskott är självklart inte i sig ett mått för ”sundhet”. Hursomhelst är knappast ett ”faktafel” att använda standardsiffran, de siffror jag använder är de som du skulle läsa i tidningen.

3. Jag skrev naturligtvis inte att orsaken till underskottet var ”höga investeringar”, utan högre *avkastning*.

Det är två olika concept. Investeringar är relativ högt, ca 20% av BNP, det inhemska sparandet låg, 13.5% som du skriver. Resten täcks av att Tyskar, Japaner och andra människor från länder där investeringsavkastningen är mindre söker sig till USA. I jämvikt blir avkastningen förstås samma.

4. Du skriver att orsaken är ”statliga underskott” och ”fastighetsbubblan”. Jag håller inte med. För det första har underskottet i statens finanser mycket lite med det här att göra, ett fenomen som startade när offentliga sektorn hade överskott och som inte har påverkats av snabbt sjunkande underskott. Det mesta tyder på att offentliga underskott nu för tiden har en liten påverkan på handelsunderskottet.

Mer öppen fråga, men i min mening finns heller inte någon nationell fastighetsbubbla, utan lokala bubblor, och återigen är det ett nytt fenomen medan handelsunderskottet är flera år gammal.

Däremot finns en allmän ökning av fastighet och aktiepriser som är viktigt, men inte behöver vara en ”bubbla”. Det finns en ganska rimlig förklaring till det som har hänt:

I slutet av 1990-talet märker konsumenter och investerare i USA att produktivitetsökningen är snabbare än man har förväntat sig historisk, så att förväntade framtida inkomster stiger dramatisk, med tiotals trillioner dollar. Samtidigt finns en relativ snabb befolkningsökning (1% per år). Avkastningen på investeringar ökar.

Och vad händer om mina framtida inkomster permanent ökar? Jag konsumerar mer nu. Det är också så att en del av ökningen direkt syns i priserna, aktier och fastigheter. Trots låg sparande har hushållens nettovärdet ökat varje år, till över 50 trillioner dollar.

Exakta motsatsen gället i resten av världen. Ökningen i inkomst i Europa och Japan är mycket långsammare, så att det finns stor sparande och samtidigt små investeringsmöjligheter. I en stängd värld skulle USA ha höga räntor och Europa/Japan låga, i en öppen ekonomi blir resultatet att Amerikaner kan låna till de låga Europeiska, vi kan spara i de högre amerikanska.

Min prediktion är att effekten med tiden minskar, det utan att det blir någon shock. Vi får se vem som får rätt, jag eller tidningarna.

Det finns starka tendenser till ett qvasi-merkantalistiskt tänkande när det gäller makrosituationen, underkott = dålig, överskott bra. Återigen ett land är inget företag, det finns inget som säger att vi mår bättre av att ha handelsöverskott. Ska dock säga att det finns fler än dig som tycks ha den inställningen, kanske t.om. majoriteten av ekonomerna. Jag tror att analysen av ett fenomen som har sin grund i att tusentals företag och miljoner hushåll frivilligt ändrat beteende inte kan ha sin utgångspunkt att alla är idioter och gör fel.

Det här stycket är en bedömningsfråga, vi kan diskutera orsakerna. Däremot har du ingen grund i påståendet att det först en ”inflationistisk penningpolitik”. Inflationen har varit och är låg. Det är helt naturligt att ett land som har snabb tillväxt i inkomster och befolkning ser fastighetspriser öka. Det kan finnas lokala fastighetsbubblor, antagligen en viss nationell övervärdering, men ingen nationell ”bubbla”. Som sagt vi får vänta och se.

För att sammanfatta så ber jag om ursäkt för att jag skrev 3.6%, det skulle varit 3.4%, men i övrig har jag inga faktafel.

Anders skriver att USA medvetet ”ljög”. Nu är det bortom tvivel fastställd att CIA, NSA, Brittiska, Franska, Ryska, Israelska och Iranska underrättelsetjänster trodde att Irak hade massförstörelsevapen, t.o.m Hans Blixt och Saddams egna generaler trodde att Irak hade vapen.

Men säg nu att Bush genom gudliknande omnipotens visste CIA och alla andra hade fel och att de inte skulle hitta några massförstörelsevapen. Han har också alternativet att inte använda det argumentet, och i stället betona att Irak utvecklade vapen eller att Saddam potentiellt skulle samarbeta med terrorister.

Men enligt din teori använder Bush medvetet ett felaktigt argument, trots att han vet att det bara inom några månader efter invasionen kommer att stå klart att Irak inte har några vapen? Han ville bli offentligt förödmjukat och nästan förlora valet?

Ja, det måste vara roligt att leva i vänsterns parallella universum.